När jag satt på Horse show och kollade på massa vita araber, tänkte jag omedvetet bara på min egna häst hela tiden. Varje häst jag såg, oavsett om det var vita araber eller inte, så tänkte jag bara på min egna häst. Hur glad jag är över att ha min livs drömhäst som är bara, bara min. Jag skulle inte byta honom mot vad som helst i hela världen, det finns inget annat som ger så mycket lycka, kärlek och livsglädje för mig. Nu vill jag bara att det ska bli morgon, så jag får gå ner till stallet och bara vara med min älskling. Jag saknar honom som åt helvete haha, fast jag såg honom senast igår. Det är helt sjukt, hur en individ kan betyda så mycket. Han är min dröm, och också min verklighet.

Shit vad jag är lycklig som har honom.